2008/12/28

Truth and Time

För att börja i den faktiska och extremt konkreta änden till detta dagboksinlägg så kan jag informerar att jag sitter på tåget från Göteborg till Stockholm. Varken på väg hem eller på väg ifrån. Jag har haft en underbar helg. Jag känner mig som exakt samma människa som förut men samtidigt har vi nog alla växt i vår storslagenhet. Att lyckas med att skapa ett äventyr, en upptäcksresa i samma stad som man slitit ut vardagslunket i många sena tonårsår är att vara ganska fantastisk anser jag. En eloge till nyfikenhet,öppenhet, alkohol, pojkar och gammal vänskap. Inglasning, ram och paradplats på väggen för efterfest, mellanfest, förfest och frukost på vasagatan. Men främst till oss som har modet och glädjen till att orka måla dessa livets tavlor. Mina erfarenheter visar att det är ganska lätt att virra bort sig i en livsföring som inte ger något utrymme för livsglädje. Sorligt va? Vuxna är bra på det. Jag anser inte att jag måste någonting. Är det bortskämdhet eller allas fria val att ta?

Det var en lättnad att se det nya uttrycket i några gamla vänners ögon. Sorg och smärta har äntligen fått de lata dagarnas lätjja och plats att läka. Känner även själv av denna frid. Det är fantastiskt att få bara vara en människa och inte bli bedömd efter prestation dagligen. Självklart är jag sugen på att ge mig tillbaka in i att utforska vilka begåvningar jag belönats och/eller strävat mig till men det finns så mycket annat männskligt och världsligt som är vackert.

Nathalie får mig alltid att ifrågasätta hela min värld. Tack. Samtidigt så måste jag väl våga inse att de vägar som andra tar inte nödvändligtvis måste passa mig. Även om det är läskigt att välja en filosofi som någon som man håller så högt, för deras insikt och vishet, inte delar. Jag ser definitivt på tillvaron i ett bredare spektrum efter denna helg. Bara för att vi har festat ihop så betyder det knappast att jag undgår rikheten i era personligheter! Ni mina vänner är mina största inspirationskällor. Musikerna finns där också men jag har överskattat dem lite. De är bara månen och ni är solen. Er vishets strålar sprider sig in i mitt nya livs alla vrår och det ska bli intressant att utforska vad som gömmer sig i skuggorna nu när jag kommer tillbaka.

Det är tråkigt att lämna er men jag känner äntligen att det finns människor som väntar på mig dit jag är på väg. Med något nervösa steg vandrar jag framåt med solen i ryggen. Truth and time tells all.

2008/12/24

God Jul


Sedan jag updaterade er senast har tiden tickat fort. Vid förra inlägget så slöts en knut på säcken. Framför mig fanns allt och ingenting och att hantera sådana abstrakta begrepp är alltid svårt för oss med båda fötterna på jorden och blicken inte mycket högre än nån meter över marken. Min lösning i att inte veta vad min tillvaro skulle innebära blev att fullständigt lita på äventyrskompassen. Slaget är aldrig förlorat förräns du sitter på ruta ett igen, hemma i fylke. Så när Moa kom och röjde igenom stan som den tornado hon alltid lyckas driva upp omkring sig så passade jag på att verkligen virrvla runt. Vi hade en sofistikerad kväll på teatern med gratis krubb, vin, luciatåg och humorföreställning som var en sådan underbar sammanstrålning av insikt, ifrågasättande och skrattsalvor över människans samtida egenheter. Detta följdes av vår klassiska hänkning på 7/11 och undergroundmässig svart och knarkklubb ute i Solna. Inte en scen jag skulle dra mig till allt för ofta men det lämnade mig knappast oberörd.

På lördagen gottade vi oss i de välbehagande båsen på Knast och njöt av den alltid höga standarden på både vin, musik och ögongodis. Då efterfesten kommer relativt tidigt pga klubbens öppetider var det en självklarhet att jag och moss följer med en nuttig pojk på husesyn. Om det är det som man kan kalla att få sitta på golvet i ett studentrum med en trave skivor, en laptop, tv och smal säng. Efter att få dragit M.Krunegårds älskade fras "Tack, men, NEj" vandrade jag sedan vidare från st eriksplan då två tredjedelar av sällskapet inte längre orkade använda läpparna till ljudlig konversation. Fortfarande med en känsla av att det fanns fler äventyrspoints kvar att plocka på helgens bana fortsatte jag min poängpromenad mot syrran för att i alla fall dryga på min kväll med att håna hennes sällskap som tydligen skulle varit något överförfriskade.

I väntan på att de skulle komma hem tog jag chansen att värma de frusna tio i en trappuppgång i grannporten. Cirka fem timmar senare sitter vi tio personer, varav åtta nakna, och njuter av den där efterfestmagin som jag hoppas att ni kan relatera till. Visst är det skönt när man ibland snubblar på människor som man kanske har kännt hela livet, bara det att man aldrig träffats?

Det visar sig att det är ganska donnereska folk jag kommit att göra med. De läser journalistik och/eller historia kontra idéhistoria på Södertörns Högskola. Ett ihopföst nummerutbyte resulterade i att jag fick vara groupie på den kårspelningen två i gänget sedan hade på onsdagen. Där på kåren träffade jag ännu fler sådana människor som jag är bortskämt van vid att ha omkring mig. Ni känner väl igen er i beskrivningen som smarta, undrande, roliga och självdistanserade charmtroll?

Sedan följde en parmiddag alias filmkväll tre mil utanför stan hos Monica. Kan verkligen rekommendera den blogg som hon Andreas har (paret i gänget) http://andreassomnell.webblogg.se/index.html För det är sanningsenligt faktiskt Sveriges bästa blogg som jag har läst i alla fall.

På jobbet är det också fullt upp. Ibland med jobb, ibland med irritation över Ingrid, ibland med vanlig highschool intriger. Jag och Emma var ute i Lördags och det var väldigt kul och erhört spännande att få bonda med henne. Även hon passar bra in i min vanliga umgängesmall av rolig, akademiskt begåvad, bra människotolkare, psykiskt sjuk och ruskigt söt.

Nu är då julen här och ännu en rosett ska snart bindas runt säcken för ännu en ny era är på väg då ett nytt år kommer, tiden vänder, fåglarna byter kurs igen, min levnadsperiod ska officiellt dokumenteras som lite längre etc etc. Vi får väl se vad som knackar på. Jag vet att jag kommer öppna dörren i alla fall, utan att kika i titthålet.

GOD JUL !

2008/12/08

JSM

Förbannat trött och mätt på glassen som jag trodde skulle stilla den orosamma nervositet jag av någon anledning känner denna söndagskväll. Jag är nöjd med min Jsm tävling och som lag hade vi 15 lag framför oss och 17 lag efter oss vilket är ett bra resultat för oss. Förstalaget kom sexa totalt vilket var väldigt kul för dem. Sorligt nog känner jag nog att det bästa med helgen var att träffa abgs igen. Det måste väl verkligen vara en jackpot i vuxenpoäng! Vänskap före prestation. De är så himla älskvärda jag njöt verkligen av deras sällskap. Att aldrig behöva förklara någonting, att inte behöva hålla igen något, att verkligen känna människor och tycka så oerhört mycket om dem, vilken lättnad det är!

Lång dag på jobbet imorgon, känner mig nervös. Varför då? Kanske för att det var som att vakna från en obekväm dröm att träffa sitt gamla lag. Vad gör jag här egentligen? Jag antar att bortsett från de få personer som redan fått sitt kall så är den här tiden väl ganska konstig och ofokuserad för de flesta. Så jag antar att allt kommer att bli bra. Nu ska jag bara låta sömnen komma.

2008/12/04

Don't cry for me Argentina

..the truth is I never left you! Althrough my not so wild days and not very mad excistence. Sedan vi hördes senast har jag bland annat deltagit i julpyntning i butiken och besatthet av Twilight.
Det börjar ljusna lite här på den sociala fronten tror jag! Vi hade en liten lagrendez-vous hos Hanna förra helgen och inför den här helgen blev jag bjuden på en grej av Karin på jobbet plus att jag och Emma har bestämt oss för att ta vår vänskap ut ur plasthandskar och charkkepsar. Köpte en julklapp till henne idag men det är ju ganska framfusigt så jag får nog hålla det hemligt (om jag kan! statistiken talar inte jätte bra för mig i det departementet...) Jag kunde inte motstå att köpa den. Lösögonsfransar är kanske vad hon behöver för att få til den slutgiltiga touchen på tittauppunderluggblicken. I överigt så känner jag väldigt låg julklappsmotivation i år. Mina medmänniskor är så lyckligt lottade att de inte behöver några krafsgrejer. Eller? De kanske är av helt annan åsikt. Jag får väl höra med tomten vad han har fått in för lönskelistor.
NYÅR kommer bli en lyckokarusell i sociala fyverkerier! Jag har bokat en tjugofemkronorsbiljett från Göteborg till Stockholm på den första Januari. Hur jag kommer dit blir en annan femma, men antagligen dyrare än så. Längtar efter er!